Sol Vargadottra
Byggutbildning

bYGGUTBILDNING I hALLANDSMODELLEN FÖR ENDAST KVINNOR

2004/05 samt 2005/06 anordnades en byggutbildning enligt Hallandsmodellen endast för kvinnor
Kvinnlig byggutbildning

Byggutbildning för endast kvinnor enligt Hallandsmodellen

2004 startade en byggutbildning i Falkenberg för endast kvinnor.
Bakom utbildningen står EU Equal Projekt LIBRA, ett samarbete mellan Byggnads, AMS, och Sveriges Byggindustrier.
Jag blev tillfrågad om jag var ville vara med att starta upp. Givet vis tackade jag ja till detta super spännande uppdrag.
I första skedet fick jag tillsammans med tre andra kvinnor i uppdrag att spela in en dokumentärfilm om kvinnor i byggbranschen, som skulle användas som en rekryteringsfilm för denna utbildning.
Filmen visades på arbetsförmedlingar i Varberg, Falkenberg, Halmstad, Laholm och Helsingborg. Arbetsförmedlingarna hade skickat ut en inbjudan till alla registrerade, arbetslösa kvinnor
i var kommun, för att komma in på ett informationsmöte angående en utbildning skulle startas
för endast kvinnor.
Jessica och jag från filmen, fick i uppdrag att tillsammans med Roger Holm, ordförande på Länsarbetsnämnden i Halland, åka runt på rekryterings turné. På varje arbetsförmedling vi kom till, så visades först filmen för kvinnorna och sedan skickade de upp Jessica och mig på scenen för att svara på frågor och för att visa att vi inte var några skådespelare, utan att vi var på riktigt.
Efter varje möte i varje stad avslutade vi med en presskonferens Roger, Jessica och jag,
där de gjordes olika reportage om denna utbildning.
Roger frågade oss flera gånger underresans gång oj vi trodde att vi skulle kunna få ihop 16 personer som skulle vilja börja. När arbeten var klart var det över 30 intresserade och 25 st som värkställe med att starta på utbildningen. Så vi hade nått långt över förväntan i resultat.
Jag insåg under denna resas gång att detta är en utbildning som jag själv skulle vilja gå för att vidareutbilda mig inom bygg. Så jag sökte den själv och blev antagen jag med.
Denna utbildning gick under Hallandsmodellen och innebar att vi fick vara med i ett projekt där man räddar och renoverar upp gamla kulturminnen som var rivningshotade. Vi fick lära oss med en del inriktning av "gammalbyggteknik" och vi fick gå ut och bygga på riktiga projekt istället för att bygga lekstugor som andra byggelever får göra på sina utbildningar.
Vårt huvudobjekt blev att bygga om en gammal brandstation från 1800-talet i Laholm till ett teckningsmuseum. I den äldre delen där fick vi endast använda tidsenligt byggmaterial och använda oss av den teknik som krävdes för detta. bland annat fick vi vara med om att slå ett valv vilket sällan lärs ut idag.
Det första vi fick göra var att gemensamt bygga en byggbod som också är bild på och omtalad
i ett reportage längre ner på denna sidan. Sedan delades vi in i olika grupper och fick vara lite
och bygga på olika stationer för alla fick inte plats på ett ställe samtidigt då vi var så många.
De övriga stationerna var att bygga ett litet klubbhus på en ridskola i Rydöbruk
och renovera delar av bygdegården Hertz minne i Halmstad.
Hela utbildningen var en innovation från just med att det endast skulle vara kvinnor
och det fick en otrolig uppmärksamhet. Vi hade olika medier och studiebesök där säkert
en gång i veckan. 
Klädföretag kontaktade oss för att de ville ha utvärdering av sina arbetskläder för kvinnor
och samma sak med flera verktygstillverkare ville veta om något behövde kvinnoanpassas.
Vi blev en test grupp för att ha 10 min morgon gympa varje dag innan vi skulle komma igång
och börja dagens arbete. Något som sedan spred sig till flera stora företag.

HEMMETS JOURNAL 1 SEPT 2005

VI PUTSAR, SNICKRAR OCH MURAR OCH VI GÖR DET PÅ KVINNORS VIS.

NU ÄR KVINNORNA PÅ VÄG IN I BYGGBRANSCHEN! ETT TECKNINGSMUSEUM I LAHOLM SKA BYGGAS AV ENBART KVINNOR. OCH FOLKS FÖRDOMAR KOMMER PÅ SKAM. NÄR STYRKAN INTE RÄCKER TILL ANVÄNDER TJEJERNA HJÄRNAN I STÄLLET.

Text: Kerstin Wheman Thornell Foto: Stig-Åke Jönsson, Teckningsmuseet

Några byggnadsarbetare tar en rökpaus i solen. De har hittat en skön plast på en stapel med lastpallar där de sitter och småpratar med ansiktena vända mot söder. Snart ska de åter gå till arbetet. Inifrån byggarbetsplatsen hörs slammer och slag, väsande och surrande. De hackas, fogas, lodas och putsas. Här i Laholm i sluttningen ner mot Lagan, pågår ett ovanligt byggprojekt. Om ungefär ett år ska det stå klart, Laholms nya teckningsmuseum. Med sina 15 000 alster av kända och okända konstnärer är teckningsmuseet det enda i sitt slag i Norden – kanske i hela Europa. Men det är även unikt på ett annat sätt. Museet byggs enbart av kvinnor från betonggolv till taknock. Byggprojektet är en del av deras utbildning. Så småningom skall de ge sig ut på arbetsmarknaden som färdiga snickare och murare.

Ingen gröngörling
Den som har fördomar mot kvinnliga byggarbetare och förväntar sig ett gäng manhaftiga amasoner får snabbt tänka om. Kvinnor på bygget ser ut som folk gör mest, långa, korta, breda och smala. En kvinna med eldröd fläta kommer oss tillmötes med en murarhammare i varje hand och skyddsmasken uppfälld i pannan. -Jag har just hackat bort puts från väggen. Den är inte helt i lod, så vi måste stänka och stocka ut den. Sedan ska väggen finputsas innan vi kan kalka, förklarar hon. I Sol Ottossons (nu mera Sol Vargadottra) mun låter orden helt naturliga och självklara. Hon är heller ingen gröngörling i branschen. Hon har jobbat som ställningsbyggare i flera år. Ett yrke hon trivs med – om det inte varit så sesongsbetonat. På sommaren jobbar man nästan dygnet runt och på vintern är det dåligt med arbeten. Det blev svårt att få ihop det för mig som ensamstående mamma – man vill ju helst vara ledig samtidigt som barnen. Därför ville jag bredda min utbildning för att kunna arbeta som murare och plattsättare. Hon känner sig hemma på byggarbetsplatserna, men ser fram emot att få fler kvinnliga kollegor. –Jag tror att det blir lite trivsammare. Lite mer familjekänsla. I hennes egen familj är man van att arbeta med händerna. Av hennes fyra systrar är en svetsare och en bilmekaniker en går hantverkslinjen och en börjar fordonslinjen till hösten. –Själv älskar jag allt inom byggbranschen. Det känns fantastiskt att få skapa och bygga upp något.

Det blir som en lek varje dag och man behöver aldrig sluta leka! Med sin bakgrund utgör Sol Ottosson ett undantag. De flesta på utbildningen hade ingen tidigare erfarenhet inom byggbranschen. Någon är utbildad konditor, någon annan har arbetat på hotell, en tredje har jobbat inom handeln. -Men jag har alltid gillat snickra. Pappa och farfar var snickare och morfar var byggnadsarbetare, så det ligger nog i generna säger Erika Olsson. 
Nu arbetar de alla mot samma mål: att renovera den gamla byggnaden som tidigare varit brandstation. Nästa etapp, som ska utföras av kommande årskull, blir en tillbyggnad ner mot sluttningen. Hösten 2006 ska det nya teckningsmuseet stå färdigt. I dag trängs museets alster ihop på en liten yta på övervåningen i rådhuset. Men Lara-Göran Persson, som är museiansvarig, ser med glädje på hur de nya lokalerna växer fram.

Vågar be om hjälp
Han går runt på den dammiga byggarbetsplatsen och pekar och berättar vart kommande utställningar ska placeras, var kaféet skall får rum och vart kontoret ska ligga. I hans tankar hänger redan teckningarna på rad längs väggarna. – I de rum vi nu står kommer vi ha utställningar med inbjudna konstnärer, säger han och slår ut med handen. Men för Erika, sol, Linda och Helena och de andra tjejerna är vägen viktigare än målet. Att de får chansen att lära sig putsa, mura och snickra. Allt medan byggledare Kent Stråle övervakar deras arbete. Kent Stråle ser inga större skillnader på kvinnliga eller manliga byggjobbare. Att många kvinnor har mindre muskler än männen är egentligen inget problem. –Tjejerna arbetar kanske lite mer med hjärnan. Jag tror de hjälper varandra mer. De är inte rädda att säga till om de behöver ett handtag. Det är väldigt go stämning i det här gänget, säger han. Kvinnorna är medvetna om riskerna för förslitningsskador i axlar, rygg och nacke. I många fall väljer de därför skonsammare arbetsmetoder. Jag håller till exempel en murarhammare i varje hand. Då slipper man slita ut ena sidan säger Sol Ottosson. Det har blivit dags för eftermiddags kaffe och kvinnorna tränger ihop sig runt bordet i arbetsboden. Någon bläddrar förstrött i en tidning, någon annan tar fram en kortlek och börjar lägga en patiens. Vad är det då som lockar dem att välja ett tungt och slitigt arbete inom byggbranschen? Linda Midutzki tittar upp från spelkorten. –det bästa med jobbet är att få vara ute i fint väder. Och att det är så varierande med olika moment. Men visst kan det ibland kännas tyngt och jobbigt, särskilt att vara ute när det ösregnar. Linda berättar att hon har en bakgrund inom hotellbranschen. –Jag ville inte jobba kvar på hotellet resten av livet. Sedan visade det sig att jag trivdes bra på bygget. Vad andra tycker struntar jag fullständigt i. Jag vill helt enkelt utbilda mig till murare och då gör jag det.
Positiva män
Kaffepausen tar snabbt slut då en lastbil med giftplattor parkerar utanför bygget. Kvinnorna går ut och börjar mer gemensamma krafter lyfta av och kånka in plattorna. Männen kommer märka att vi är villiga att arbeta och att vi gör vad som krävs. Visst möter man en del fördomar, som att tjejer inte har i byggbranschen att göra. Men det är nog mest jargong tror Sol Ottosson. Hon hänvisar till en attitydundersökning bland byggnadsarbetare som visat att 80 procent faktiskt är positiva till att fler kvinnor kommer in i branschen. Motståndet och tveksamheten inför kvinnliga byggnadsarbetare kommer snarare utifrån. -När jag berättade för min mamma att jag skulle gå denna utbildningen var hon skeptisk. Men nu tycker hon att det är ett bra val, säger Linda Midutzki. Hon berättar om ett tillfälle, då en äldre dam i päls stannade till vid byggarbetsplatsen och tittade förvånat på de arbetande kvinnorna. –Hon sa: ”Kvinnor som bygger!? Men det går väl inte för sig!?” Då tänkte jag bara ”Hon vet inte vad hon går miste om!”, säger Linda Midutzki innan hon fortsätter att lägga fog på tegelväggen.

Branschen behöver folk:
Bakom utbildningen står Eu Equal Projekt LIBRA, ett samarbete mellan Byggnads, Ams och Sveriges byggindustrier. Målet är att rekrytera fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund till byggbranschen.
• Svenska byggnadsarbetareförbundet har ca 100 000 yrkesverksamma medlemmar var av ca 200 kvinnliga murare och snickare.
• När utbildningen startade hoppades man att 16 kvinnor skulle nappa. Men intresset var större än väntat – idag är de 25. Under utbildningen tillbringar de 1 200 timmar på bygget. De behöver ytterligare 4600 timmar som murarlärling och snickarlärling för att få de slutliga yrkesbeviset.
• De kommer ut i en bransch som behöver folk. Inom några år går nästan hälften av dagens byggnadsarbetare i pension, samtidigt som en mängd nya byggprojekt planeras runt om i landet.  
Byggbod

Världens första kombibod

”Nu har vi en funktionell och snygg bod för både män och kvinnor”

Det är skitsnack att påstå att kvinnor inte kan jobba på byggarbetsplatser för att det inte finns någonstans de kan byta om! Med de orden började några målinriktade kvinnor arbetet med att planera och konstruera en bod, med plats för både män och kvinnor. Resultatet blev världens första kombibod, som visades på Nordbyggmässan i Stockholm, i slutet av januari.
Byggboden är ritad, konstruerad och byggd av 25 kvinnor på en byggutbildning i Falkenberg. Den världsunika boden är ännu ett steg för
att underlätta för kvinnor att komma in i byggindustrin.
- Boden har stått ute varenda dag i ett halvårs tid på en byggarbetsplats, så tro inte att det här är ett skrivbordsprojekt, säger Helena Jansson, murarlärling.  
Många nyfikna
Och det är lätt att konstatera att inga detaljer glömts bort. Den limegröna lilla boden med två separata avdelningar har blått dörrfoder, svartvitrutigt golv, solfjäderformade galler och fräscha tvätt och diskmöjligheter. Den väcker onekligen många besökares nyfikenhet. Varken yrkesarbetare, byggföretag eller tillverkare av byggbodar går orörda förbi. Majoriteten är positiva och tycker kombiboden är fräsch, välgenomtänkt och snygg. Man blir glad av att se den.
- Vi har fått reaktioner på bra planlösning och många har uttryckt förvåning över att färger kan göra så stor skillnad, säger Ingalill Åhl, snickarlärling.

Fritt fram för tjejer!
- Nu har vi byggt en bod som är funktionell och snyggt inredd för både män och kvinnor, säger Mikaela Jansson, murarlärling. Argumentet att tjejer inte kan komma ut och jobba därför det inte finns någonstans att byta om finns inte längre. Bakom projektet med kombiboden finns EU Equal projekt Libra, som vid två tidigare tillfällen visat upp boden på Sydbygg i Malmö och Scanbygg i bygg Göteborg. Samarbetspartners förutom Byggnads är Sif, Sveriges Byggindustrier (BI) och Galaxen, byggsektorns företag för pre- vention och rehabilitering.